Hämska kap 6
mamma praktiskt taget slängde mig upp på Jacob.
-SPRING!!! skrek hon. och han sprang. det snabbaste han kunde. jag hörde morraden och såg mig om. och där sprang felix. precis när han skulle kasta sig över mig så kom pappa och slet av hans huvud. jag hörde ett skrik. Jane. om de dödar Alec så hade vi inte så svårt för oss. Jacob började spring snabbare. tills vi kom till floden. han stannade upp tittade på mig och jag nickade. han hoppade ner i floden och jag stoppade snabbt ner checken i fickan och drog igen dragkedjan. jag hängde kvar i Jacob när vi nuddade vatnet. ända tills jag hörde ett skrik. MAMMA!!! Jacob stannade upp och tog sedan ett motvilligt steg. sen ett till. och ett till.
-Nej. viskade jag. och det räckte för att han skulle vända om och döda den första vampyren han såg. Aro. men mamma stod där och höll handen på Sams odunkande hjärta. Jacob blev ursinnig och slängde sig på Alec och medans det så såg jag mamma andas tyngre och tyngre. snart flämtade hon för att inte tappa skölden. men Alec var död och så var dimman. de fortsatte att döda och mamma satt där i mitten och andades tungt. och det såg faktiskt lustigt ut. mamma sitta där i mitten. oberörd. medans alla slogs för sitt liv.
-Renesmee! Sätt dig brevid Bella. pappa flåsade tungt. jag satte mig till rätta och blundade för att slippa se det hämska. hämska a a a a ekade det i mitt huvud och efter ett tag befann jag mig på fältet. jag vet att jag stod där för jag såg mig själv men varken någon av min familj och mina vänner verkade se mig. och sedan kom något som frvånade mig. jag såg mig. i mini form. sitta på Jacobs rygg. han var spänd. gulligt spänd. alla var spända. och sen gled hela volturi styrkan ut i gläntan. alla. jag förvånades av att höra mini jag säga:
-Hej Aro. och sen blev altig suddigt. och så var jag på fältet. fast det var dekorerat. vita blommor överallt. och i mitten stod jag och Jacob. han var klädd i en vit kostym och jag var klädd i en vit klänning. jag såg ut att vara 16: i halvvampyr sätt. vi kollade kärleksfullt på varandra. våra ögon glittrade i ljuse av solen och min hud glödde svagt. båda log.
-Du kan kyssa bruden nu. sade en präst som verkligen skrämde mig. jag hade inte sätt honom där. och nästan omärkligt böjde sig Jacob ner och kysste mig. sen blev allt suddigt och jag var tillbaka i väkligheten. Emmet lade krokben för en vampyr (som jag inte kände igen) och Benjamin skickade upp en klippa ur marken och huvudet trillade av på främlingen. sedan kom jag till det jag trodde var mina fantasier. jag låg blodig på en bår. jag skrek och ryckte till helatiden. Jacob satt där och strykte mig över handen. och på handen satt en ring. två stycken på mina och en på hans. på hans stod det Renesmee och på en av mina Jacob. jag drog efter andan. var vi gifta?!
-SPRING!!! skrek hon. och han sprang. det snabbaste han kunde. jag hörde morraden och såg mig om. och där sprang felix. precis när han skulle kasta sig över mig så kom pappa och slet av hans huvud. jag hörde ett skrik. Jane. om de dödar Alec så hade vi inte så svårt för oss. Jacob började spring snabbare. tills vi kom till floden. han stannade upp tittade på mig och jag nickade. han hoppade ner i floden och jag stoppade snabbt ner checken i fickan och drog igen dragkedjan. jag hängde kvar i Jacob när vi nuddade vatnet. ända tills jag hörde ett skrik. MAMMA!!! Jacob stannade upp och tog sedan ett motvilligt steg. sen ett till. och ett till.
-Nej. viskade jag. och det räckte för att han skulle vända om och döda den första vampyren han såg. Aro. men mamma stod där och höll handen på Sams odunkande hjärta. Jacob blev ursinnig och slängde sig på Alec och medans det så såg jag mamma andas tyngre och tyngre. snart flämtade hon för att inte tappa skölden. men Alec var död och så var dimman. de fortsatte att döda och mamma satt där i mitten och andades tungt. och det såg faktiskt lustigt ut. mamma sitta där i mitten. oberörd. medans alla slogs för sitt liv.
-Renesmee! Sätt dig brevid Bella. pappa flåsade tungt. jag satte mig till rätta och blundade för att slippa se det hämska. hämska a a a a ekade det i mitt huvud och efter ett tag befann jag mig på fältet. jag vet att jag stod där för jag såg mig själv men varken någon av min familj och mina vänner verkade se mig. och sedan kom något som frvånade mig. jag såg mig. i mini form. sitta på Jacobs rygg. han var spänd. gulligt spänd. alla var spända. och sen gled hela volturi styrkan ut i gläntan. alla. jag förvånades av att höra mini jag säga:
-Hej Aro. och sen blev altig suddigt. och så var jag på fältet. fast det var dekorerat. vita blommor överallt. och i mitten stod jag och Jacob. han var klädd i en vit kostym och jag var klädd i en vit klänning. jag såg ut att vara 16: i halvvampyr sätt. vi kollade kärleksfullt på varandra. våra ögon glittrade i ljuse av solen och min hud glödde svagt. båda log.
-Du kan kyssa bruden nu. sade en präst som verkligen skrämde mig. jag hade inte sätt honom där. och nästan omärkligt böjde sig Jacob ner och kysste mig. sen blev allt suddigt och jag var tillbaka i väkligheten. Emmet lade krokben för en vampyr (som jag inte kände igen) och Benjamin skickade upp en klippa ur marken och huvudet trillade av på främlingen. sedan kom jag till det jag trodde var mina fantasier. jag låg blodig på en bår. jag skrek och ryckte till helatiden. Jacob satt där och strykte mig över handen. och på handen satt en ring. två stycken på mina och en på hans. på hans stod det Renesmee och på en av mina Jacob. jag drog efter andan. var vi gifta?!
Kommentarer
Trackback
