Renesmee Carlie Cullen

Jag ska skriva en uppföljare på boken "SÅ LÄNGE VI BÅDA ANDAS"



FÖRORD
Här finns ljuv musik som faller mjukare än blomblad från rosor till marken.

OVÄNTAD PRESENT
Hej! Jag heter Renesmee Carlie Cullen. Min mamma och pappa heter Edward och Bella Cullen. Min bästa vän är en varulv och heter Jacob. Jag älskar att vara ute i naturen och leka i naturen. Just nu sitter jag i den vita soffan och kollar på tv´n, Jacob sitter och ´försöker`läsa en bok (men verkar sitta försjunken i annat), Mamma är inne på datorn och pappa spelar tyst på piano. Alice, Jasper, Carlise, Esme, Rosalie och Emmet är och jagar. Snart fyller jag 5 år!!! Alla säger att det ser ut som jar är typ 13 eller 14 men jag är faktiskt bara 5 (snart.
- Snart fyller du år ,älskling! sa mamma och kom fram till mig och satte sig på huk brevid mig.
-Mm. sa jag ointresant och låtsades som om jag var helt inne på nyheterna. Jag gillar inte när folk uppvaktar mig.
-Faktiskt så kunde Alice inte vänta med att ge dig en present till imorgon! skrockade pappa och kom fram till oss. Alice kom in i rummet och blängde surt på pappa
-Men nu är det ingen överraskning!!! sa hon ilsket.
-Det är lugnt. Alla vet vad du ska ge mig. En jätte stor garderob! sa jag nonchalant.
-Hur visste du det!?
-Om man känner dig väl så vet man det på ett ögonblick! sa jag.
-Aja men kom så får du se den. sa hom och vinkade åt mig. Pappa lyfte up mig på ryggen (han måste hört i mina tankar att för mig så var det inte så populärt att hoppa 50 meter över en flod för att komma till stugan) och började springa. Mamma och Jacob följde efter. Alla andra stannade kvar för att de visste i princip vad som väntade sig bakom de stora dörrarna till garderoben. Vi tog ett lätt skutt över floden och landade mjukt på andra sidan. När vi kom in i stugan släppte pappa ner mig från golvet och jag gick snabbt mot de obekanta nya dörrarna. "Garderoben" var ungefär lika stor som mamma och pappas gaderob. Jag vände mig om för att säga tack till Alice men hom var borta.
-Var tog hon vägen? Jag hann inte säga tack!
-Hon ville lämna dig ifred för att ta på dig du kan tacka henne senare. svarade mamma. Jag gick in i garderoben och sog det första plagget jag såg. Alla var inplastade i påsar så jag drog upp dragkedjan på påsen. Det var en rosa Chanel klänning i siden. jag drog av mg kläderna och la den i smuts korgen där inne och tog på mig klänningen. Drog upp mitt hår som fastnat inuti och gick ut till mamma och pappa.
-Du är jätte vacker! utropar mamma.
-Värkligen! instämmer pappa.
Man hör lite frustande utifrån som måste vara Jackob som håller med.
-Tack! sa jag sött och log mot dem. Det började skymma och Jacob tittade åt husets håll.
-Ja det tycker jag. svarade pappa på en outalad fråga från Jacob. Vi går. sa han till oss. Fegis vargen vill gå in.
Jacob fnös. den här gången satt jag på Jacobs rygg. Pälsen var varm och skön. När vi kom in tittade Emmet på fotboll i en av de vita fotöljerna och jag kurade ihop mig i soffan och efter typ 5 minuter så sov jag.


/Vilma komentera om ni tycker jag ska
fortsätta. Nästa kapittel kommer imorgon.

Kommentarer
Postat av: Dappi

Världens bästa!!! du är gryyyyyyyyym på att skriva!!!!<333

2011-04-08 @ 18:35:30
URL: http://amigosforever.blogg.se/
Postat av: jassi<333

Du är jätte jätte jätte.... bra på att skriva du borde bli författare!<333

Puss

2011-04-09 @ 19:44:23
URL: http://jassicat.blogg.se/
Postat av: gabbi!<3

hej vilma! dom e jätte bra alla kapitel när kommer nästa???<3

xx

2011-04-26 @ 12:43:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0